Gråbrødretorv

Klostret upplöstes 1530, men kyrktornet stod kvar till 1596. Stadens fängelse var senare inrymt i klostrets stora källare och senare även i kyrkan, och från 1621 byggdes här ett barnhem under Christian IV. Från och med denna tid återfick kyrkan sin ursprungliga funktion som gudstjänstlokal.

Utveckling av Gråbrødretorv

Runt 1650 byggde den danske politikern Corfitz Ulfeldt på torget, som då kallades Ulfeldts Plads. År 1663 avsattes Ulfeldt från sitt ämbete och hans byggnader på Gråbrødretorv revs, och en "skammens pelare" uppfördes istället på torget. Vid en brand 1728 förstördes de återstående byggnaderna på Gråbrødretorv, byggdes om, förstördes igen av det brittiska bombardemanget 1807 och byggdes om igen. År 1852 byggdes en marknadsbyggnad för 20 slakterier på torget som stod där fram till 1901. Det fanns underjordiska garage runt torget fram till 1968, då det blev bilfritt i samband med att Strøget utvidgades till gågata. Studenterna vid Köpenhamns universitet gav och ger fortfarande liv åt den, men ibland var det också överfullt. I dag anses det vara en relativt lugn plats i Köpenhamn.

Gråbrødretorv: Plats

Torget ligger något dolt och är förbundet med Amagertorv och Skindergade genom Niels Hemmingsensgade, med östra Købmagergade genom Løvstræde och med västra Klosterstræde genom Gråbrødrestræde. Med sina 3 510 m² är torget inte heller överdrivet stort. Den kännetecknas av färgglada husfasader och en stor platan dominerar centrum. Inte långt därifrån finns en granitfontän av arkitekten Søren Georg Jensen, som invigdes 1971. På torget finns många restauranger som serverar utomhus på sommaren, och här anordnas också små konserter utomhus, till exempel av Copenhagen Jazz Festival.

Anmärkningsvärda byggnader på Gråbrødretorv

Husen på södra sidan av Gråbrødretorv byggdes efter brandkatastrofen 1728, husen på västra sidan efter det brittiska bombardemanget 1807. I hus nr 8 bodde eleverna i S:t Petri skola, som senare flyttade till Larslejsstræde och som fortfarande ligger där.