Kungliga slottet i Oslo

Slottets historia

Orsaken till att slottet byggdes var att Norge och Sverige förenades 1814 och att Christiania, nuvarande Oslo, blev huvudstad. Den nya konstitutionen ålade kungen, som egentligen bodde i Stockholm, att vistas i Oslo under en viss tid varje år. Det största privata huset, det så kallade Paléet, var dock inte lämpligt som kunglig bostad, så ett slott måste byggas.

År 1818 blev Karl III John kung i denna union. Han bestämde sig för att låta bygga slottet på Bellvuehöjderna väster om staden. Arkitekt var Hans Ditlev Franciscus von Linstow.
150 000 daler stod till förfogande för byggandet, som inleddes den 1.10.1825. År 1827 hade 120 000 daler redan använts och 272 000 ytterligare daler skulle ha behövts för att färdigställa byggnaden. Stortinget motsatte sig att bevilja medel före nästa möte 1830. Arkitekten ändrade därför planerna genom att måla både flyglarna och sidofasaden och lägga till ytterligare en våning på huvudbyggnaden. Detta sparade 100 000 daler. År 1833 beviljades 30 000 daler vardera för en period på tre år. Detta innebar att byggnadsarbetet kunde återupptas 1834. Toppningen ägde rum den 1.10.1836.

År 1844, efter att Oscar I bestigit tronen, byggdes slottet ut eftersom det var för litet för familjen.

1905 upplöstes unionen med Sverige genom en folkomröstning. Man beslöt att behålla den konstitutionella monarkin, vilket innebar att slottet nu blev den permanenta residensen. Därför följde en modernisering under 1906 och 1907, som bland annat omfattade ett modernt värmesystem.

Under andra världskriget blev slottet ett tyskt högkvarter och kungafamiljen fick gå i exil. Premiärminister Vidkun Quisling, som utsetts av rikskommissarie Josef Terboven, använde därför vardagsrummet som kontor.

Efter ockupationens slut behövdes ytterligare renoveringar, eftersom slottet var mycket eftersatt under denna tid.

Slottet idag

Efter en totalrenovering på 1990-talet kunde kungaparet flytta tillbaka till slottet 2001. Idag ligger familjens lägenhet på första våningen i den södra huvudflygeln.
Den ursprungliga familjelägenheten har byggts om till kontor för domstolens personal.
De viktigaste officiella rummen är Spegelsalen, Fågelrummet, Dagliga matsalen, Stora balsalen, Stora matsalen och Lilla bankettsalen.
Statliga gäster kan bo i sviten Haakon VII eller sviten Dronning Toll, medan statsrådet sammanträder en gång i veckan i ett rum på bottenvåningen.
Köket, matsalen, förrådsrummen och andra kontor ligger i slottets källare.

Slottets omgivningar

Slottet är omgivet av en engelsk landskapsträdgård i form av en slottspark. Det finns dammar och olika växtlighet i parken, och flera statyer av viktiga norska personligheter kan ses där.
Slottstorget är hästskoformat och delades upp i en övre och en nedre del genom att ryttarstatyn uppfördes 1875 och med hjälp av en trappa.
Här sker vaktbytet varje dag och besökare kan följa det.